Fjärde dagen på landet, lilla huset på landet långt långt bort. Vi vaknar och somnar till medeltemperatur på ca 30 grader. ACn jobbar hårt dag ut och dag in. Tre steg utanför huset och kroppen utsänder stora som små svettpärlor. Det är tungt för en kropp som är van vid medeltemperatur på 17 grader. Jag suckar och stönar om hur varmt och jobbigt det är men sen tänker jag på min syster som är och tränar med det thailändska landslaget. Mina tre steg känns väldigt obetydligt och tanken på att jag ska köra mitt 16 minuters HIT- pass känns väldigt avlägset. Jag antar att det är just detta som skiljer en elitidrottare från en vanlig motionär. Mindset, stark mindset. De funderar inte de bara gör det. Idag ska jag göra ett nytt försök med min träning, tror jag…

Dagarna här går väldigt fort. På dagarna håller vi oss till utomhusbassäng eller inomhus aktiviter, äter och sover middag. Ja, sova middag. Det är något vi borde tillåta oss att göra lite oftare! Häromdagen var vi på utomhus marknad. Där fanns allt, allt från fake Gucci till nyfångad mekongfisk. Karl undrade varför de sålde mat utomhus?

Vi köpte kilovis med frukter, färska och jag menar verkligen färska frukter. Inte nedpackade frukter i pappkartonger som har fått mognat under transporter.

Vi köpte nyskördade grönsaker, så nyskördade att jorden knappt har hunnit torkad. Tre knippor babysparris för 150 bath, motsvarar ca 45 kr. Drakfrukter 3 kg för ca 30 kr.

Denna vecka är en högtidlig vecka inom buddismen. Vi besökte tempel. Långbyxor eller långkjol, överdel som täcker över axlar. Svettpärlorsfabriken jobbar på högvarv.

Trots värmen känslan av degklumpen i magen av uteblivna träningar så har vi det väldigt bra. Varje dag kommer någon släkting eller vänner med maträtter, frukter och allt som de tror att vi inte har i Sverige. Vi värms av värmen och kärleken från vänner och släktingar. Jag ska försöka att bevara denna kultur för det är definitivt något som saknas i vårt kalla Sverige.

Det var storyn om min utebliven träningsinlägg.